Slaktintäkter

Diagrammet 901-I nedan visar den genomsnittliga slaktintäkten för hela årets leverans för de ungnöt som de typiska ungnötsföretagen i de olika länderna levererat till slakt 2009. ”Maxpris” är genomsnittlig slaktintäkt för den produktionsmodell som gett högst pris. Finns bara en produktionsmodell anges bara ett pris (max) ”Minpris” visar genomsnittlig slaktintäkt för den produktionsmodell som gett lägst pris. Värdet anges i kronor per kilo slaktad vikt.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal djur som slaktas per år.

Bokstaven T efter siffran betecknar att det är en ”toppgård”. En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 100 (Agri benchmark) = 17-110 KE (Agribeef)
SE 210 (Agri benchmark) = 5-220 M (Agribeef)

Diagram 901-I Genomsnittlig slaktintäkt för typiska nötköttsföretag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark 2010)

Beräkning

Summan av totala slaktintäkter under hela året i ungnötsproduktionen delat med summan slaktad vikt.

Foderkostnader

Diagrammet 903-I nedan visar foderkostnader, exklusive eget arbete, fördelat på olika kostnadsslag gällande typiska företag med ungnötsproduktion i olika länder 2009. Värdet anges i kronor per kilo slaktad vikt.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal djur som slaktas per år.

Bokstaven T efter siffran betecknar att det är en ”toppgård”. En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 100 (Agri benchmark) = 17-110 KE (Agribeef)
SE 210 (Agri benchmark) = 5-220 M (Agribeef)

Diagram 903 – I Total foderkostnad exkl. eget arbete för typiska nötköttsföretag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark 2010)

Beräkning

Summan av inköpt foder, kostnader för maskiner och energi som används för fältarbete, foderodling och utfodring. Växtodlingskostnaderna baserar sig enbart på den areal som används för ungnötsproduktionen. Respektive kategori delas med summan slaktad vikt.

Total lönsamhet (exkl. gårdsstöd)

Diagrammet 908-I nedan visar en jämförelse över hur företagens intäkter och kostnader vid uppfödning av slaktungnöt förhåller sig till varandra i de olika länderna. Observera att gårdsstödet inte finns med. (I motsvarande diagram för Agribeef-företagen ingår även gårdsstöd.) Värdet anges i kronor per kilo slaktad vikt.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal djur som slaktas per år.

Bokstaven T efter siffran betecknar att det är en ”toppgård”. En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 100 (Agri benchmark) = 17-110 KE (Agribeef)
SE 210 (Agri benchmark) = 5-220 M (Agribeef)

Diagram 908 –I Intäkter och kostnader vid uppfödning av slaktungnöt för typiska nötköttsföretag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark 2010)

Beräkning

Den totala lönsamheten som åskådliggörs i detta diagram innefattar alla intäkter och kostnader som är kopplade till uppfödningen av slaktungnöt på företaget. Alla betalda kostnader innefattar kostnader för inköpt foder, för material för skötsel av djuren, foderodling, inköpta körslor, arrendemark, rådgivning, energi, underhåll av byggnader och inventarier, löner och räntor, m.m. Avskrivning för maskiner och byggnader avser det utlägg (anskaffningskostnad uppräknat med prisindex till dagens penningvärde) som företaget har haft för byggnader och maskiner fördelat på antal år som investeringen används.

Olika typer av ersättningar från EU eller nationella som är direkt kopplade till produktionen, t ex handjurspremier eller miljöersättningar, finns med. Gårdsstödet ingår inte. Alla intäkter och kostnader är fördelade på den totala slaktade vikten.

Dikalvspriser

Diagrammet 931–I nedan visar det genomsnittliga försäljningspriset för avvanda kalvar under 2009 på typiska dikalvsföretag i de olika länderna. Värdet anges i kronor per kilo levande vikt.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal dikor som avses kalva det aktuella året.

En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 95 (Agri benchmark) = 30-100 DE (Agribeef)

Diagram 931 Snittpris för dikalv för typiska nötköttsföretag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark 2010)

Beräkning

Summan av totala intäkter för avvanda kalvar under hela året delat med summan av totala vikten på dessa kalvar.

Foderkostnader

Diagrammet 933-I nedan visar foderkostnader, exklusive eget arbete, fördelat på olika kostnadsslag gällande dikalvsproduktionen i typiska företag i olika länder år 2009. Värdet anges i kronor per diko som avses kalva.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal dikor som avses kalva det aktuella året.

En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 95 (Agri benchmark) = 30-100 DE (Agribeef)

Diagram 933–I Total foderkostnad exkl. eget arbete för typiska dikalvsproducerande företag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark 2010)

Beräkning

Summan av inköpt foder, kostnader för maskiner och energi som används för fältarbete, foderodling och utfodring. Växtodlingskostnaderna baserar sig enbart på den areal som används för dikalvsproduktionen. Respektive kostnadskategori delas med antalet dikor som avses kalva.

Total lönsamhet (exkl. gårdsstöd)

Diagrammet 938-I nedan visar en jämförelse över hur de olika företagens intäkter och kostnader vid produktionen av dikalvar förhåller sig till varandra. Observera att gårdsstödet inte finns med. (I motsvarande diagram för Agribeef-företagen ingår även gårdsstöd.) Värdet anges i kronor per diko som avses kalva.

Företagen

Företagen betecknas med en bokstavskombination för land och en siffra för det antal dikor som avses kalva det aktuella året.

En kortfattad beskrivning av företagens produktion finns i tabellform.

De svenska företagen finns med bland referensgårdarna i Agribeef och har där beteckningar enligt nedan:
SE 95 (Agri benchmark) = 30-100 DE (Agribeef)

Diagram 938-I Intäkter och kostnader vid produktion av dikalv i typiska dikalvsproducerande företag i olika länder 2009 (Källa: Agri benchmark, 2010)

Beräkning

Den totala lönsamheten som åskådliggörs i detta diagram innefattar alla intäkter och kostnader som är kopplade till dikalvsproduktionen på företaget. Alla betalda kostnader innefattar kostnader för inköpt foder, för material för skötsel av djuren, foderodling, inköpta körslor, arrendemark, rådgivning, energi, underhåll av byggnader och inventarier, löner och räntor, m.m. Avskrivning för maskiner och byggnader avser det utlägg (anskaffningskostnad uppräknat med prisindex till dagens penningvärde) som företaget har haft för byggnader och maskiner fördelat på antal år som investeringen används.

Olika typer av ersättningar från EU eller nationella som är direkt kopplade till produktionen, t ex dikopremier eller miljöersättningar, finns med. Gårdsstödet ingår inte. Alla intäkter och kostnader är fördelade på antalet dikor som avses kalva.